Gaaah sådant är så påfrestande, man kan bli helt knäckt, verkligen sååå tålamodskrävande.Man höjer rösten, man blir arg osv man får dåligt samvete, men som du säger man är inte mer än människa

Jag har inga barn själv, men imponeras ofta över hur mycket tålamod ni som föräldrar har. Klart att man inte kan vara på topp hela tiden!

Sådana dagar är inget vi hurrar för! Tålamodet är verkligen en sak som sätts på prov när man fått barn :P

Äh de som aldrig tappar tålamodet tror jag nog mer håller frustrationen inuti sig, barn läser sådant också.
När min äldsta son växte upp så var han oerhört provokativ och ofta väldigt aggressiv, utbrotten kunde vara i timmar och gjorde helt slut på oss bägge (Ja, om någon läser och förfäras, jag tog kontakt med och fick hjälp av BUP då).
Alla tappar tålamodet ibland, alla blir någon gång frustrerade, alla höjer troligen rösten ibland också. Så länge grabben vet att du älskar honom även om du kan bli arg på saker som han gör så måste det få vara okej. Egentligen så visar du ju honom bara hur en människa fungerar.
Det vore hemskt om han växte upp med tanken att man inte får uttrycka känslor, eller att folk inte kan eller får säga ifrån när man gör fel. Så, försök att vara lite förlåtande mot dig själv, jag vet att man får dåligt samvete, att man kan känna sig helt värdelös och misslyckad både som människa och förälder men det är okej!